onsdag 28 juli 2010

Affischering påbjuden!

The Bird with the Crystal Plumage / L'uccello dalle piume di cristallo.
Regi: Dario Argento, 1970. 


The New York ripper / Lo squartatore di New York.
Regi: Lucio Fulci, 1982. 


Det var bättre förr!

Dagens biografaffischer och video-omslag (DVD-covers etc) är inte mycket att hänga i julgranen. Det handlar oftast om "snygga" och hårt retuscherade bilder på skådespelarna, eller så är det någon "konstnär" som har fått frispel i något bildbehandlingsprogram.
(Naturligtvis finns det tilltalande filmaffischer i dag, men då spricker min tes därigenom även ett ypperligt tillfälle för att lägga upp några favoritbilder! Så nu fastslår jag att filmaffischerna är sämre nu, både fulare och tristare! Okej!?!).

vs


Tacka vetja förr i ti ´n! Då var det jäklar anåda ett annat ljud i vår låda! Ja, eller kanske snarare: en annan bild på vår hornhinna.
På det ljuva 60- & 70-talet fann vi vackra och handkolorerade bilder som visserligen föreställde skådespelarna, men här var inte alla skavanker bortfilade in absurdum. När en konstnär slutligen fick frispel, ja då blev resultatet ändå oftast bra. Visst, det finns undantag. Men vi glömmer för tillfället bort att dessa existerar!

Jaha, har jag något fog för att det var bättre förr?

vs


Jag tänkte lägga upp några filmposters för att ni själva ska få äran att avgöra det! Så spotta på tröjan och putsa upp brillorna, här kommer några gamla godingar!

  

   







tisdag 27 juli 2010

Ett trevande första inlägg.


Nåmen hej & välkomna till min eminenta och förtjusande blogg!

Jag har inte riktigt bestämt ambitionsnivån ännu, så risken är att detta blir det enda (men ack så potenta) inlägget. Men med lite tur och skicklighet så är detta inlägg starten på en oändlig ström av tankar och funderingar om film och film-musik. Vi får helt enkelt vänta och se!




Några varnande ord:

Jag kommer att begränsa mina filmfunderingar till europeisk och i viss mån amerikansk så kallad genrefilm. (Det vill säga skräck, slasher, giallo, poliziottesco och en och annan splattervåffla.)

Så ni som förväntar er härliga och köttiga krönikor om Brad Pitt eller vem som har köpt en ny Chihuahua som matchar bilklädseln, ni kommer att bli bittert besvikna.

End of part one!